Hur, hur? Hurra!

Hur sjutton kan vi ha en son som fyller 17? Vi var ju själva nyss 17? Vem som raggade upp vem är vi fortfarande inte helt eniga om.

Gul väska?

I ett plötsligt anfall av mod beställde jag en glad gul väska istället för en betydligt tryggare brun. Jag som nästan aldrig har gult!? Och väskan var riktigt fint gul, så jag tror faktiskt att den får stanna! Får väl helt enkelt byta väska om jag har röda kläder. Vill inte se ut som Ronald McDonald heller ;-)

Thank You Auto Correct

Skickade precis en kort handlalista till maken. Iphonen ville inte skriva champs (slarvord för champinjoner) utan autokorrigerade till champagne. Det lät helt klart mycket glammigare med 10-15 st champagne!

Ni har väl inte missat Damn You Auto Correct!

Man ska inte gråta över spilld mjölk

Maken glömde att handla mjölk, för han blev uppraggad på busshållplatsen och fick lift hem, fast egentligen borde han inte ens ha stått på den busshållplatsen, för han borde ha stått på busshållplatsen vid lilla ICA med en kasse mjölk i ena handen. Så då fick jag handla mjölk på väg hem från mitt träningspass, för annars kan jag inte dricka kaffe imorgon bitti, fast jag tappade tygkassen med fem liter mjölk på vår yttertrappa när jag försökte sopa bort en hel snödriva så att dörren över huvud taget skulle gå att öppna och egentligen är det förbjudet med snöstorm i mitten av april, men mjölkpaketen hade visst spruckit och två liter mjölk rann ut på hallgolvet där jag ställt in kassen medan jag sopade bort ännu mer onödig snö. Man ska inte gråta över spilld mjölk, men nog fan borde det vara legitimt att svära!?

Spika fast den lilla tån

På påskdagens kväll kraschade barn nr 3 med kälke i pulkabacken. Han stukade ena foten riktigt illa och den svällde upp rejält. Vi hade lämpligt nog läkare med oss i stugan så hon fick undersöka. Sonen reagerade inte på några frakturtester, så foten var nog bara stukad. Redan på måndagen stod han i slalombacken igen för han ville testa. Det blev dock bara ett provåk, för det gjorde ändå rätt ont. Tisdagen, onsdagen och fredagen åkte han slalom hela dagarna. På fredagen peppade jag sonen utför den svartaste svarta backen. De andra svarta är bara bleksvarta, men den här är verkligen svart på riktigt. Så tvärbrant att det killar i magen när man står högst upp!

Men sonen har haltat hela veckan, så igår blev det remiss till röntgen. Fraktur på mellantån på högra foten. "Jaha, då hade jag i alla fall ont på riktigt!" konstaterade sonen. Akutläkaren undrade en aning över hur vi fått på grabben slalompjäxor. Det undrar jag med. Behandlingen på brutna tår är stabila skor. Pjäxor verkar vara synnerligen stabila...

Från fjälltopp till lindy hop

Att kliva upp kl 7 en lördag morgon för att åka längdskidor hör inte till vanligheterna, men tanken på att få swischa nedför fjället på fantastisk skare i strålande sol fick upp tom mig! Vi skulle ändå sitta stilla i bilen resten av dagen. Bara en sista fjällpepp innan packning och hemfärd. Det tog en och en halv timme för maken och mig att skida upp de fyra kilometrarna. Inte ända upp på toppen men närapå. Utför gick betydligt fortare!

Fast 48 bilmil senare insåg vi att vi hunit hem i tid för lindy hop live. Maken var danspeppad och man kan ju alltid dansa bara en stund. Fast, inte gick det att sluta dansa så länge orkestern spelade... Så vi dansade i tre timmar, för vi hade ju suttit stilla i bilen hela dagen ;-)! Sista halvtimmen dansade jag nog mer på vilja än på ork.

Fantastiskt påsklov har vi haft! Intensiva dagar i slalombacken och trevliga middagar i stugan med svärföräldrarna och våra fina vänner. Imorgon börjar verkligheten igen.